Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Telefon
0503-35000

Telefontider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

E-post
kontaktcenter@hjo.se

Besöksadress
Bangatan 1 B

Öppettider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

Hitta hit

Postadress
544 30 Hjo

Under de kommande årtiondena förväntas medelklassen växa kraftigt globalt. Det är positivt för individen som kommer att få bättre levnadsstandard men det kommer också att innebära ökad konsumtion av resurser och produktion av varor och tjänster. Användandet av våra naturresurser är redan ohållbart och har negativ effekt på vår miljö och människors hälsa. Målet handlar om att matsvinnet ska halveras, kemikaliernas negativa påverkan ska minska och vårt avfall ska både minskas och återvinnas i högre utsträckning. Offentliga hållbara upphandlingsmetoder ska främjas, ineffektiva subventioner av fossila bränslen ska ses över och verktyg för övervakning av hållbar turism utvecklas.

Riket

Mål 12 är ett av de globala mål som Sverige har störst utmaningar att nå. En baksida av vår omfattande konsumtion är att den medför olika slags negativ påverkan på miljön, bland annat en klimatpåverkan långt över vad som är miljömässigt hållbart, framförallt i andra delar av världen där produktionen sker.

Konsumtionens klimatpåverkan

Svenskens växthusgasutsläpp inklusive konsumtion uppgår till cirka 9 ton per år och det är få länder i världen som orsakar så stor negativ inverkan på klimatet. Klimatpåverkan behöver sänkas med minst 80% inom ett par decennier för att nå de nationella och globala miljömålen.

En cirkulär ekonomi måste främjas för att uppnå en hållbar produktion och konsumtion. Att ställa krav på sociala och miljö- och klimatmässiga hållbara lösningar sparar ändliga resurser och leder till fler arbetstillfällen.

Endast hushållens årliga konsumtion står för cirka fem ton växthusgaser per person årligen. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Färre internationella flygresor och hållbara fordonstransporter står i fokus. Köttkonsumtion bidrar också till stora utsläpp. Svenskar äter idag 50% mer kött jämfört med 1990, samtidigt som den svenska produktionen minskar.

Resurser och avfall

Förutom klimatpåverkan så kräver svenskarnas konsumtion ett enormt resursuttag från ändliga resurser och skapar stora mängder avfall, både här och i de länder vi köper våra prylar ifrån. Att gå från slit och släng till en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi är ett av regeringens fokusområden i handlingsplanen för Agenda 2030. Ett annat prioriterat förbättringsområde är utfasningen av farliga kemikalier och att avgifta kretsloppen.

Hjo

Alla kommuner, och även Hjo kommun, behöver ställa om till en hållbar konsumtion för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, framför allt vad gäller livsmedel, möbler och inredning samt fordon och resor.

Upphandling och inköp

En utmaning är att, tillsammans med övriga kommuner som vi delar upphandlingsenhet med, ställa krav på hållbara produkter och tjänster i våra offentliga upphandlingar. Det kan gälla allt ifrån sjukvårdsmaterial, kontorsmaterial till byggentreprenader.

Vi konstaterade på mål 2 att en stor del av jordbruksmarken odlas ekologiskt, men andelen ekologiska livsmedel i våra offentliga måltider är lågt och här placerar vi oss bland de 25% sämsta kommunerna i landet. Den nationella målsättningen är att 60% av offentliga måltider ska utgöras av ekologiska livsmedel. Idag har Hjo kommun cirka 20% ekologiska livsmedel i de offentliga måltiderna.

Avfallshantering och produktionsutsläpp

En restprodukt av konsumtionen är avfall. Kommunerna ansvarar för stora delar av avfallshanteringen, främst hushållsavfallet och därmed jämförligt avfall. Att ställa krav på återvinning och att avgifta kretsloppen så att rena flöden blir mer cirkulära är viktigt för att nå Sveriges miljömål som också är Agenda 2030-mål.

Enligt indikatorerna för Hjo så är det tydligt att vi producerar mer avfall än genomsnittet i Sverige samtidigt som vi återvinner mindre avfall än genomsnittet. Om vi istället tittar på utsläppen från produktionen inom Hjo kommuns gränser är det livsmedelsproduktionen i jordbruket som ger upphov till stora delar av växthusgasutsläppen. En stor del av jordbrukssektorns utsläpp är kopplade till produktionen av animaliska livsmedel som kött, mejeriprodukter och ägg. En annan bidragande faktor är användningen av mineralgödsel i växtodling.

Även om både den offentliga och privata konsumtionen måste minska för klimatets skull, har betande köttdjur också en positiv påverkan på miljön eftersom de är avgörande för att hålla våra betesmarker öppna med de värden det för med sig, bland annat i form av ökad biologisk mångfald.

Samband med andra mål

Framförallt påverkar vår konsumtion klimatförändringar (mål 13) och ekosystemen (mål 15). En förutsättning för en god hälsa (mål 3) är att se till att skadliga kemikalier samt föroreningar av luft, vatten och mark är minimala (framförallt ur barnperspektiv). Resurseffektivisering, ny teknik och innovationer har stor betydelse för att framtidens näringsliv ska vara hållbart. Näringslivet behöver anpassas för att bli hållbart med fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser samt minskande utsläpp från transporter. (mål 9). Cirkulära affärsmodeller behöver bli lönsamma och bidra till hållbar ekonomisk tillväxt (mål 8). 

Nästa mål: Bekämpa klimatförändringarna