Samordnat stöd kring barn och unga
Postadress
544 30 Hjo
Arbetet med tidiga insatser riktar sig till barn och unga som antingen kämpar med psykisk ohälsa, olika typer av diagnoser, problematisk skolfrånvaro eller på annat sätt väcker oro i sin omgivning. Det är ett förebyggande arbete där olika delar av samhället samarbetar. Tanken är att vi ska kunna fånga upp barnen och ungdomarna tidigt, innan de befinner sig i riskzonen för utanförskap, kriminalitet eller missbruk men även de fall där det redan uppstått en problematisk situation och man ser behov av samarbete och nytänkande.
Kommunen har en samordnare för arbetet med tidiga insatser som jobbar med att stötta familjer i kontakten med olika samhällsfunktioner utifrån barnets behov. Samordnaren håller i regelbundna träffar där representanter för skola, socialtjänst, elevhälsa, hälso- och sjukvård, rehab och polis möts för att hitta olika vägar till samarbete.
För att ditt barn ska kunna få hjälp av det här nätverket behöver du som vårdnadshavare ge ditt samtycke. Samtycket innebär att de olika samhällsfunktionerna får dela information mellan sig för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt.
Samordnaren håller i två olika nätverksmöten som representerar de två ”ben” som arbetet utgår ifrån:
- SAMBU (SAMverkan Barn och Unga) är ett samlingsbegrepp för satsningar på lokal verksamhetsnära samverkan för tidig upptäckt och samordnad nära vård och stöd för barn och unga med till exempel psykisk ohälsa. Samverkan kan ske enligt olika modeller, men gemensamt är ett lokalt operativt arbete där skola, elevhälsa, primärvård och socialtjänst ingår. Här tar vi upp de ärenden vi har samtycke att ta upp och ser över våra möjligheter att hjälpa och stötta där det kanske brustit innan.
- SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) finns som tidig insats för att förhindra och förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet, rekryteras till kriminella gäng och/eller inleder missbruk. Målet är att ungdomarna ska ha en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger. De som blir föremål för insatser i form av SSPF-samverkan har på något sätt väckt oro i sin omgivning – hos familj, skola, polis eller fritidsverksamhet. Det kan handla om att man har svårt att säga nej när kompisarna vill ta med en ut på farliga eller otillåtna upptåg, då kan SSPF se gemensamt på vad man kan göra för att hjälpa till att bryta sådana mönster.
Utanför enskilda ärenden och individer så arbetar även SSPF förebyggande i kommunen genom att lyfta oro över utsatta områden. Till exempel om myndigheterna behöver vara uppmärksamma under vissa event, högtider alternativt kriminellt utsatta platser.
Du som är vårdnadshavare kan själv höra av dig till samordnaren och be om stöd eller ställa frågor om hur du kan hantera just din situation. Du kan även få svar på allmänna frågor och hänvisningar till rätt kontakt inom kommunen. Tjänstepersoner, skolpersonal eller vårdpersonal som upplever en oro/misstankar om oro kan också kontakta er för att se om det finns ett intresse för att få ta del av denna tjänst.
Viktigt att tänka på! Samordnaren är också en anställd som har anmälningsplikt om hen får kännedom om barn/unga som far illa. Om det finns en oro kring ett barn är det lag på att samordnaren måste orosanmäla detta. Vill man bolla, rådfråga eller höra av sig kan man dock alltid vara anonym och prata avidentifierat = utan namn eller personuppgifter.
Vem som helst kan kontakta samordnaren för att till exempel bolla idéer, rådfråga eller hitta rätt person i kommunen. Om det inte finns samtycke för samordnaren att diskutera barnet man har i åtanke så kan man alltid fråga anonymt, utan att avslöja personuppgifter om barnet, familjen eller sig själv.
I de fall där personal har uppmärksammat en oro och ett behov av samordnarens stöd, ska vårdnadshavarna ha fått frågan först om det är okej att samordnaren tar en kontakt och ser om det finns intresse. Därefter kan samordnaren själv ta kontakt med vårdnadshavare och erbjuda hjälp. Som privatperson kan man alltid höra av sig till samordnaren med oro, även om det inte gäller ens egen situation. Samordnaren kan då antingen hjälpa till med orosanmälan och/eller kontakta familjen i fråga för att erbjuda stöd, men ingen insats eller åtgärd påbörjas utan vårdnadshavarnas skriftliga samtycke.
Att vara i kontakt med samordnaren, SAMBU eller SSPF, innebär inte per automatik att det har gjorts en orosanmälan. Det är dock viktigt att förstå att alla som arbetar inom det här området har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om missförhållanden.
SAMBU/SSPF är fristående insatser; det ersätter inte orosanmälan och det innebär inte alltid orosanmälan.
Det finns heller inget krav på att man måste tacka ja till insats via samordnaren, ibland finns det omständigheter som gör att man inte vill ta emot det stöd som erbjuds. Vårdnadshavare kan tacka nej till insatserna eller ta tillbaka sitt samtycke när som helst, men är alltid välkomna att höra av sig om man ändrar sig eller om situationen förändras.
Samordnaren för tidiga insatser håller ihop arbetet kring barnet. Samordnaren har kontakt med familjen och de olika samhällsfunktionerna. Samordnaren är inte själv aktiv i behandlingen eller de olika besluten som tas om barnet eller dess situation, men återkopplar till familjen och stöttar dem i vidare kontakter. Samordnaren följer också regelbundet upp de ärenden som är aktuella. Uppföljning och återkoppling mellan personal sker via representanter från varje enhet. Varje verksamhet tar ansvar för sin del men stödjer också den gemensamma processen. Samordnaren kan också kalla till riktade samverkansmöten, så kallat SiP, och vägleda familjen och personalen genom en sådan process. Man har sett stora fördelar med att få en överblick över flera insatser och enheter för att tillsammans bygga en hållbar och tydlig planering för det fortsatta arbetet. Det kan också fylla en funktion att låta en utomstående oberoende part hålla i möten där det finns en historik av konflikt mellan parterna.
