Mål 3: God hälsa och välbefinnande

Mål nummer 3 handlar om att genom förebyggande insatser och behandling minska antalet människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar och att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Att förebygga och behandla drogmissbruk (narkotika och alkohol) är ett annat prioriterat delmål.

Riket

I Sverige har vi generellt en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård, men vi har också utmaningar. En stor utmaning är de betydande hälsoskillnader som finns mellan olika grupper. Ju lägre social position, desto sämre hälsa. I Sverige ser vi en ökande psykisk ohälsa i alla åldrar. Livsstilsbetingade riskfaktorer är en stor utmaning (till exempel alkohol, tobak, stillasittande, ohälsosam mat). Den statliga ”Kommissionen för jämlik hälsa” betonar att med mer jämlika livsvillkor och möjligheter till sådant som en god uppväxt, en bra utbildning, ett gott arbete och en rimlig försörjning kommer också en mer jämlik hälsa, vilket har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete är därför inte bara en ekonomisk nödvändighet utan ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd. Ett sätt att hushålla med samhällets gemensamma resurser. God hälsa är grundläggande för människors möjligheter att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv. Samtidigt är hälsan ett resultat av hur det går i skolan, vilken sorts arbete, vilka försörjningsmöjligheter och vilka slags liv människor har och kan leva.

Senaste SCB uppföljningen av detta mål visar att svenskar röker mindre, vår alkoholkonsumtion minskar och vår antibiotikaanvändning sjunker. Fler är överviktiga, färre avlider i förtid. Självmorden ökar för vissa åldersgrupper, och fler kvinnor än män har nedsatt psykiskt välbefinnande

Hjo

Vi delar de utmaningar som finns i Sverige som helhet.

Hälsotillstånd

När Folkhälsomyndigheten följer upp hur vi skattar vår egen hälsa så är det en högre andel i Hjo som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott, även om trenden gått ned. Kvinnorna skattar inte sin hälsa som lika god som männen gör. Just nu visar siffrorna också att medellivslängden hos kvinnor (82,3 år) placerar Hjo bland de 25% ”sämsta” kommunerna, medan medellivslängden hos män (81,3 år) placerar oss bland de 25% ”bästa” kommunerna.

Sjukskrivningar

Vi har oroande många sjukskrivningar, framförallt bland kvinnor. Hjo ligger i topp i länet för sjukskrivningar bland kvinnor och ofta är det psykisk ohälsa som är orsaken. En växande andel uppger också att de mår sämre psykiskt än vid tidigare mätningar. 2018 var Hjo den kommun i Sverige där störst andel av de sjukskrivna var detta pga. psykiska sjukdomar.

Droger och alkohol

Droger och rökning påverkar också hälsotillståndet. 76% av gymnasieeleverna i åk 2 är alkoholkonsumenter (73% i Skaraborg). 14% av Hjo kommuns befolkning mellan 16–84 år har riskabla alkoholvanor. Vi har även hög andel dagligrökare (10%).

Välfärdsarbete

God hälsa i befolkningen är också avgörande för att klara de demografiska utmaningarna vi har framför oss. I Hjo uppgår andelen medborgare äldre än 65 år till 27 %, vilket är högt i jämförelse med medelvärdet för Sveriges kommuner. Befolkningsprognoser för Hjo visar att andelen förväntas öka framöver vilket innebär att fler behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen inte ökar i tillräcklig utsträckning.

En indikator på att det förebyggande arbetet fungerar för målgruppen äldre är dock att i Hjo har vi den senaste 5-årsperioden haft en lägre andel fallskador bland våra äldre än i landet i stort.

Idrott och kultur

Att röra på sig och idrotta är bra för hälsan och för människors välbefinnande. Kommunernas satsningar på idrott och kultur främjar hälsa och psykiskt välbefinnande. Hjo kommun har lägre antal deltagartillfällen i idrottsföreningar i gruppen invånare mellan 7–20 år jämfört med medelvärdet i riket. Skillnaden är störst bland barn i ung ålder mellan 7–16 år.

Samband med andra mål

Hälsan påverkas av omgivande livsmiljöer och de livsvillkor i samhället under vilka kvinnor och män föds, växer upp, arbetar och åldras. Detta påverkar även val av levnadsvanor där främjande av rörelse och idrott är viktiga delar. Hälsa handlar alltså inte bara om sjukvård, utan om hur samhället i stort påverkar hälsan. Mål 3 har därför en direkt eller indirekt koppling till samtliga 17 mål, som belyser underliggande orsaker till ohälsa och de systemfrågor som har med hälsa att göra.

Några av de mest grundläggande faktorerna för god hälsa är ekonomisk och social trygghet, framtidstro och känslan av sammanhang. Mål som bidrar till detta är exempelvis: 

• mål 1: ingen fattigdom,
• mål 4: god utbildning,
• mål 8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt,
• mål 11: hållbara städer och samhällen,
• mål 13: bekämpa klimatförändringarna
• mål 16: fredliga och inkluderande samhällen

God hälsa är samtidigt en förutsättning för flera mål, exempelvis lärande (mål 4). Elevers hälsa och skolresultat är starkt sammankopplade. Låga grundskolebetyg har också starkt samband med framtida psykosociala problem.

Nästa mål: God utbildning för alla