Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Postadress
544 30 Hjo
Hälften av världens befolkning bor i städer, en andel som sannolikt kommer att öka i framtiden. Att bo i städer kan innebära ökad tillgång till sjukvård, utbildning och jobb, men också en ökad påfrestning på miljön. 60–80% av alla utsläpp sker i städer. Delmålen handlar exempelvis om att skapa överkomliga bostäder åt alla, skapa hållbara transportsystem, skydda natur- och kulturarvet, minska städernas negativa miljöpåverkan och säkra tillgång till grönområden.
I Sverige bor 85% av befolkningen i tätorter. Utmaningar finns vad gäller bostadsbrist och bostadssegregation. Under de senaste åren har bostadsbyggandet stigit kraftigt och nya stadsdelar och bostadsområden växer fram. Detta efter ett decennium då trångboddheten har ökat framförallt i gruppen utrikesfödda med utomeuropeisk bakgrund. Städernas förmåga att stå emot, anpassa eller återhämta sig efter miljömässiga och sociala påfrestningar (resiliens) är en aktuell fråga. Ytterligare ett område som är en utmaning är städernas klimat- och miljöpåverkan.
Hjo
Kommunerna ansvarar för samhällsplanering av mark- och vattenanvändning, bostadsförsörjning, delar av transportinfrastrukturen som till exempel ska vara framkomlig för kollektivtrafik, samt den tekniska försörjningen. Viktiga verktyg i kommunerna är den fysiska planeringen genom översiktsplan och detaljplan, bostadsförsörjningsplanering och markpolitik samt risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Hjo kommun saknar kommunalt fastighetsbolag vilket gör att vi måste hitta andra strategier för att säkra tillgången till bostäder för särskilt utsatta grupper.
Låg trångboddhet och underskott på bostäder
I Hjo bor en mycket hög andel av invånarna i villor (60%) och trångboddheten i flerbostadshus är bland den lägsta i Sverige. Boverket genomför varje år en enkät bland samtliga kommuner om hur de skattar tillgången på bostäder. För Hjos del har bedömningen de senaste åren varit att vi har underskott på bostäder. Underskott på bostäder innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem som trångboddhet och stor andrahandsuthyrning. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i vissa fall att det är svårt att flytta till eller inom kommunen.
Hjo kommun påverkar bostadsbyggandet genom att skapa förutsättningar för byggande. Detta sker framförallt genom detaljplanering för bostäder.
Åkermark och grönområden
Åkermark värderas annorlunda när klimatet förändras. Hjo kommun består till 36% av åkermark. Det ökade behovet av mark när staden växer innebär att delar av den kan komma att behöva användas för andra ändamål. Åkermarken har samtidigt ett lågt ekonomiskt värde jämfört med om den används till bostäder eller verksamheter. Länsstyrelsen har synpunkter på exploatering av åkermark då den ses som en strategisk resurs för att säkra Sveriges långsiktiga livsmedelsförsörjning. Det handlar bland annat om att klimatförändringarna riskerar att minska livsmedelsproduktionen globalt och att Sverige idag importerar cirka hälften av all mat. Samtidigt innebär klimatförändringen att förutsättningarna ökar för att producera mat i vår del av Europa. Odlingssäsongen här förlängs och ger möjlighet till fler grödor än i dagsläget, vilket kan leda till att odlingsmark värderas annorlunda.
Vi har god tillgång till grönområden och träd och nära till naturen men vi saknar grönstrukturplanering och har dålig beredskap när det gäller att använda ekosystemtjänster i samhällsplaneringen.
Demografins betydelse
Demografin har betydelse för hur vi bör planera och bygga Hjo. Vi har en stor andel äldre och yngre, vilket ställer krav på att samhällsplaneringen anpassas efter de behov och förväntningar som finns hos dessa invånare. Ett stort antal unga och äldre innebär en större efterfrågan på kommunala välfärdstjänster och kan vara en utmaning när det gäller framtida kompetensförsörjning. Av tabellen nedan framgår att Hjo kommun ligger bland de 25% kommuner som har störst utmaning. (Obs! Den demografiska försörjningskvoten tar inte hänsyn till om personer som är yngre än 20 år eller äldre än 65 år arbetar, eller hur många arbetsföra som inte arbetar. Siffrorna ger endast en fingervisning försörjningskvoten i samhället).
Samband med andra mål
Mål 11 har koppling till många av de andra Agenda 2030-målen. Hur vi utformar samhället har påverkan på sociala och trygghetsrelaterade frågor vilka påverkar människors hälsa (mål 3). Klimatanpassning är idag centrala inom stadsutveckling och samhällsbyggande (mål 13).
Det är viktigt att minska ojämlikhet och våld i samhället och skapa trygghet (mål 10 och mål 16), att arbeta med klimatanpassning i samhällsplaneringen (mål 13) samt beakta mäns och kvinnors, pojkars och flickors olika behov (mål 5). Målet kopplar även till målet om ekosystem och biologisk mångfald eftersom en hållbar stadsutveckling är ett viktigt verktyg för att bevara och utveckla ekosystemtjänster (mål 15).
