Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Effekterna av klimatförändringarna påverkar oss alla, men de som lever i fattigdom drabbas hårdast. Förändrat klimat orsakar bland mycket annat torka, vattenbrist, översvämningar, naturkatastrofer och kollapsade ekosystem. De innebär hot mot människors hälsa och säkerhet. Delmålen handlar bland annat om att stärka motståndskraften mot klimatförändringarna, förbättra medvetenheten om människans kapacitet att begränsa klimatförändringarna och dess konsekvenser, samt fullfölja till exempel Parisavtalet.

Riket

Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser har minskat med 26% jämfört med 1990. Utbyggnaden av koldioxidfri energiproduktion, omställning av uppvärmningen och minskad deponering av avfall är viktiga parametrar. Det finns dock stora utmaningar med en avtagande minskningstakt på senare år. Därtill har utsläppen från konsumtion i Sverige ökat i andra länder. En annan orsak är transporterna. Trots att fler kör elbil eller med biobränslen så minskar inte utsläppen från transporterna eftersom antalet transporter ökar. Om Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 så kommer det krävas en omställning av

1. våra transporter
2. vår industri
3. vårt jordbruk
4. vår konsumtion
5. våra måltider

Hjo

Kommunen har stora möjligheter att minska sin klimatpåverkan. I Hjo kommun som geografisk plats släpps det ut cirka 58 000 ton växthusgaser årligen. Det är lågt jämfört med medelvärdet för andra mindre städer och landsbygdskommuner. I Hjo finns till exempel ingen större industri som kan påverka värdet.

Utsläpp

Vilka utsläpp inom territoriet Hjo kommun är det då som har störst negativ inverkan på klimatet? Redan idag är elen som används fossilfri (inom kommunens verksamheter är elen även förnybar till 100%). Likaså är uppvärmningen till nästan 100% fossilfri.

Främst är det jordbruket som påverkar klimatet negativt i vår kommun. Detta har vi skrivit mer om under mål 12, Hållbar produktion och konsumtion. Därefter är det transporter, arbetsmaskiner och industrin som har störst negativ klimatpåverkan. Naturligtvis är konsumtionen av alla typer av varor och tjänster en stor förklaringsfaktor men denna är svår att mäta för territoriet Hjo. Läs mer om konsumtion under mål 12.

Inom jordbruket är det framförallt djurs fodersmältning som leder till utsläpp av metan, olika former av gödsel som leder till lustgasutsläpp och utsläpp från arbetsmaskiner och transporter till och från jordbruken som påverkar klimatet. Kommunen är inte huvudaktör för att få till stånd en klimatsmart jordbruksproduktion. För en jordbrukskommun som Hjo är dock utvecklingen av ett hållbart, fossilfritt jordbruk viktigt.

Transporter

Den största delen av koldioxidutsläpp i Hjo kommer från transporter av olika slag. Där kan kommunen påverka. Till 2030 ska Sverige (och Hjo) ha minskat utsläppen från transporter med 70% jämfört med år 2010. För att lyckas behöver vi övergå till fossilfria transporter (grön el, biogas, vätgas). Det finns i nuläget ingen aktör som visat intresse att upprätta en tankstation för förnybart bränsle i Hjo. I Skövde finns biogas och i Mariestad finns vätgas, för att nämna två exempel. Däremot finns ett antal laddpunkter i Hjo som möjliggör laddning av elfordon i tätorten.

Cykelpotentialen bedöms vara god i Hjo och en överflyttning av resor från bil till cykel/fots är nödvändig. Ny teknik visar också vägen till helt resfria möten. Indikatorerna visar att i Hjo kör man mer bil än genomsnittet i Sverige, trots korta avstånd i tätorten.

Kommunen som förebild

Att påverka förutsättningarna för hållbara transporter tillsammans med omställningen till mer hållbar konsumtion av livsmedel och produkter (möbler, engångsmaterial, fordon, IT, kontorsmaterial med mera) är kommunens viktigaste påverkansmöjlighet inom sina verksamheter. Utöver detta har kommunen en viktig roll i att utgöra förebild och informera, utbilda och inspirera till hållbara val i vardagen. Sverige kommer inte att nå målet om noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045 om minskningen av klimatgasutsläppen inte accelereras kraftigt. Varje år måste utsläppen av växthusgaser minska med 16% inom hela kommunen för att uppnå målen. Senast 2018 ökade utsläppen i Västra Götaland (transporterna minskade men industrin ökade).

Oavsett hur snabbt vi minskar utsläppen av växthusgaser så är klimatförändringarna redan ett faktum. Kommunerna ska vid planeringen ta hänsyn till klimatrisker. Klimatanpassning av den fysiska planeringen innebär både att motverka risker för och minimera skador till följd av förändrat klimat. Hjo saknar idag en plan eller strategi för arbetet med klimatanpassning.

Samband med andra mål

Hållbar konsumtion (mål 12) är nödvändig för att lyckas bekämpa klimatförändringarna. På samma sätt är en hållbar produktion och en hållbar tillväxt (mål 8) inom industri och jordbruk förutsättningar för att lyckas nå klimatmålet. Om vi inte lyckas får det konsekvenser på i stort sett alla mål, exempelvis mål 3 för god hälsa och välbefinnande eftersom ett förändrat klimat direkt påverkar hälsan särskilt för äldre och sjuka, men även indirekt då risken för pandemier ökar. Risken för hunger (mål 2) och fattigdom (mål 1) ökar också liksom risken för konflikter i världen (mål 16 och mål 17). För att minimera de skador som orsakas av framtidens klimat (fler skyfall, längre och intensivare värmeböljor och högre havsnivåer) behöver samhällen planeras och byggas hållbart (mål 11). 

Nästa mål: Hav och marina resurser