Känslor och värdegrund i fokus när barnen får styra på Skogshyddans förskola

På Skogshyddans förskola har arbetet med projektet ”Hjo have a dream” blivit inriktat på olika känslor och värdegrundsfrågor. Alla tre avdelningarna inledde arbetet med att besöka utställningen tillsammans med barnen. Efteråt har man valt att arbeta vidare utifrån hur barnen reagerade och det som fastnade hos dem.

Avdelningen Älgen

Ökad självkänsla med goda förebilder

På avdelningen Älgen har man valt att arbeta särskilt med fyra porträtt. Utifrån diskussioner kring varje porträtts historia har de hittat särskilda budskap som de arbetat vidare med.

Ruby Rose står enligt oss för att "Alla får vara den den vill". Astronauten Mirjana Krisanovic för "Tro på dig själv, våga försöka". Malala förmedlar att "Alla är lika mycket värda" och Ida Engblom står enligt oss för att "Alla får vara med och att vi ska stå upp för oss själva och andra", berättar pedagogerna.

Dessa budskap har man sedan arbetat vidare med på olika sätt för att barnen ska få en förståelse för dem. 

Vi hänvisar till porträtten i vardagen, till exempel när någon vill ha hjälp med något kan vi säga ”Tänk på astronauten, tro på dig själv, våga försök!”. 

Barnen har fått återberätta personernas historier, tex i ett brev till Nisse Nys, till en robot som hälsade på, för varandra och andra pedagoger. Barnen har även dramatisera personernas historier och vi har skapat med lera, naturmaterial och färg utifrån porträtten.

Avtryck i vardagen

Arbetet har satt spår i vardagen bland annat genom att barnen själva hänvisar till porträtten och att de berättar för föräldrarna om porträttens historia. 

Till exempel kan de säga ”Jag kan inte, äh jag gör som astronauten!”  och så springer de iväg och försöker göra det de inte trodde sig klara. Vi hade också ett tillfälle där ett barn lyckades dra upp en dragkedja och pedagogen sa ”Du försökte och försökte sen kunde du!” och barnet svarade ”Ja som den där astronauten!”, berättar en av pedagogerna.

Arbetet fortsätter

Just nu arbetar de med att tillsammans i smågrupper författa och illustrera en egen gemensam berättelse utifrån Ruby Roses historia. 

Att berättelsen skulle bygga på just Ruby Rose kom vi fram till genom en demokratisk röstning. Det blir spännande att se hur detta arbete kommer fortskrida, säger pedagogerna.

Avdelningen Björnen

Rädsla och mod

På avdelningen Björnen fastnade barnen mest för bilden på Paul Rusesabagina. Frågor som ”Varför håller han händerna för ansiktet?”, ”Är han rädd?” och ”Vad är han rädd för?” dök upp hos barnen.

Känslan rädd blev det vi gick vidare och arbetade med. Vi läste flera böcker som tar upp ämnet som Kristina Murray Brodins och Bettina Johanssons ”Varför är brorsan rädd” och ”Hoppa från kanten” av Mattias Edvardsson och Matilda Salmén. Böckerna har vi läst flera gånger och därefter diskuterat och ställt frågor till barnen utefter temat i böckerna, berättar pedagogerna.

Frågorna som ställdes var bland annat: 

• Hur ser man att någon är rädd?
• Hur känns det när man är rädd?
• Vad kan man göra när man är rädd?
• Vad är du rädd för?
• Har du gjort något fast du är rädd?

Vi har dokumenterat det barnen har sagt med både text och bilder och satt upp på avdelningen. Barnen har varit intresserade och jämför rädslor med varandra, på ett fint och öppet sätt. De har haft spontana samtal kring sina rädslor och har konstaterat att de har olika rädslor och att det är okej, säger pedagogerna.

Vi har även börjat prata lite om mod, barnen berättade att man är modig om man gör någonting som är läskigt, alltså att man gör något fast man är rädd, säger pedagogerna.

Samarbete

Samarbete på olika sätt har också varit i fokus under läsåret. De har bland annat gjort en kompisväv av naturmaterial. 

Vi gjorde en stomme till väven ute och barnen fick hjälpas åt att väva in naturmaterial som de själva samlat in under promenader utanför förskolegården, berättar pedagogerna.

Avdelningen Ekorren

Även avdelningen Ekorren har låtit barnens intressen visa vägen i arbetet med ”We have a dream”. Bland annat fick barnen ta egna foton med hjälp av digitalkamera.

Spontana känslor visade vägen

Vi valde att gå med barnen i mindre grupper och vi pedagoger försökte vara tysta medan barnen fick utforska. Vi ville se vart brännpunkten kom. Vi fick hörde när de pratade och ett barn sa ”surtant” till en av bilderna. Där fick vi ideér om att börja arbeta med känslor som en del av sociala relationer, berättar pedagogerna.

På avdelningen finns olika typer av dokumentation från projektet. Allt är inspirerat av vad barnen visade intresse för under utställningen. 

Vi började arbeta med känslan arg. Vi målade, dansade och skapade med olika verktyg. Bland annat, färg, musik och lera. Vi försökte också förmedla att vi kunde känna med hela kroppen hur känslan kändes när den dök upp, säger pedagogerna.