På gång inom Måltidsenheten - matnyttig information till våra gäster

20 januari 2021

Stöd och omsorg, Förskola och skola

Nytt år och ny termin! I Måltidsenhetens nio kök runtom i kommunen är det 16 kockar och 9 måltidsbiträden som är taggade att servera måltider och möta matgäster i förskola, skola och äldreomsorg.

I åtta av kommunens nio kök lagas all mat på plats och ett av köken får huvudkomponenten levererad från Guldkroksskolans kök. Maten lagas, så långt det är möjligt, från grunden och vi köper endast svenskt kött och fågel. 

Hur vi planerar

Äldreomsorgen har en rullande matsedel på elva veckor. Den anpassas utifrån säsong och högtider. Maten levereras från Guldkroksskolans kök varje dag. Skolans matsedel görs terminsvis och planeringen görs utifrån Livsmedelsverkets riktlinjer för skolmat och näringsberäknas utifrån vad som står i skollagen. 

— Det viktigaste är ändå att maten ska hamna i gästernas magar så att de får i sig den näring och den energi som de behöver för att fungera i sin vardag och må bra, säger måltidschef Anna Johansson.

Matsedeln påverkas också av andra målsättningar. Sedan en tid tillbaka läggs det extra mycket fokus på hållbarhet, miljö och klimat. Den viktigaste orsaken till detta är att svenskarnas matvanor de senaste årtiondena inneburit en stor påfrestning på miljön och klimatet. Vi vill och ska bidra till att kommande generationer får leva i en värld utan allvarliga klimat och miljöproblem. Därför måste vi börja tänka på vad vi äter.

Miljötänk

Hjo kommun är med i den västsvenska satsningen Klimat 2030 och har därför tagit beslut om att ställa sig bakom 13 konkreta klimatlöften inför 2021. För Måltidsenhetens del är det två av dessa mål som är extra angelägna.

Minska matsvinnet

Minst en vecka per termin mäter vi hur mycket matssvinn som skapas vid tillagning, servering och på gästernas tallrikar. För att uppmärksamma gästerna på hur mycket mat som slängs redovisas svinnet dag för dag i våra förskolor och skolrestauranger. 

— Förhoppningsvis får det alla att tänka efter hur man ser på maten. Självklart vill vi att eleverna äter mycket mat men genom att ta lite mat i taget och hämta en gång till istället så vet vi att mindre mat hamnar i soporna, säger Anna Johansson.

Beräkna klimatpåverkan

Alla våra kök gör sina egna inköp och vi följer upp hur stora växthusgasutsläpp matinköpen leder till. Målet under 2021 är att sänka mängden koldioxidekvivalenter per kilo inköpta livsmedel från 2,0 till 1,7 kg. 

— Vi strävar efter att servera säsongsanpassad, närodlad mat med större inslag av vegetabilier. För att bli bra på detta så har vi på senaste tiden vidareutbildat oss i den typen av matlagning.  Vi ska visserligen servera mindre kött, men det kött vi serverar ska vara 100 procent svenskt och framställt på ett sätt som är bra för både miljö, människor och djur. Vi vill absolut inte sluta servera kött, utan hitta en bra balans i våra menyer med kött, fisk, fågel och gröna rätter, säger Anna Johansson.

Grönare mat

Vårterminen 2021 har 94 skolmatsdagar och av dem är det 13 dagar där maten är vegetarisk och 16 dagar då det serveras fisk. Men även de dagar då någon form av kött står på menyn blir maten lite grönare.

— Istället för att ställa om till mer vegetariska rätter väljer vi som ett exempel att minska andelen färs och lägga till cirka 20-25 procent grönsaker, till exempel svensk gråärt, morot eller kikärtor. Potatis & purjolökssoppa är en vegetarisk rätt som är mycket uppskattad i skolorna. Vi vill hitta fler sådana självklara favoriter som inte innehåller kött och tar gärna emot förslag från våra gäster, säger Anna Johansson.

Guldkant

Många elever går i samma skola i tio år och äter lunch i kommunens skolrestauranger varje skoldag under dessa år. För att det både ska vara gott och en trevlig stund att komma till matsalen jobbar Måltidsenheten för att ibland sätta lite guldkant på skolmaten. Det kan till exempel vara genom att man ibland serveras något extra som glögg och pepparkaka på lucia, kanelbulle på kanelbullens dag, särskilda temaveckor eller önskeveckor och någon gång ibland en efterrätt som kladdkaka och grädde eller äppelpaj och vaniljsås. 

— Vårt mål och högsta önskan är att alla som kommer till våra restauranger ska vara modiga och smaka även om det är något nytt som serveras. Fråga oss gärna vad dagens rätt består av eller hur vi gjort maten eller vad ni än har för funderingar. Man kan inte tycka om all mat, men man behöver testa för att veta, eller hur? Vi serverar alltid två olika rätter i våra skolor varje dag, så alla kan nog hitta något som kan fylla kroppen med energi inför eftermiddagens lektioner, säger Anna Johansson

Ser framåt

På Måltidsenheten ser man nu fram emot att pandemin ska klinga av, så att man får möta alla elever i restaurangerna igen. 

— Kämpa på, håll i och håll ut så ses vi, avslutar Anna Johansson