Mål 4: God utbildning för alla

Telefon
0503-35000

Telefontider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

Besöksadress
Torggatan 2

Öppettider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

Hitta hit

Postadress
544 81 Hjo

Mål 4 handlar om att alla ska få tillgång till avgiftsfri och likvärdig utbildning av god kvalitet genom livet. Idag går fler flickor och pojkar än någonsin i skolan, men många tvingas sluta innan de är klara med sin utbildning. Fattigdom är en vanlig orsak till detta. Utbildning är en mänsklig rättighet och en viktig investering för att utrota fattigdom och skapa utveckling i samhällen.

Riket

I Sverige har vi sedan länge ett väl utbyggt utbildningssystem med skolplikt och avgiftsfri utbildning. Den negativa trenden för svenska elevers kunskapsresultat har brutits. Trots detta finns det utmaningar. Bristande likvärdighet, kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar och brist på lärare är några av dem. Det saknas också en samlad bild av hur utbildning för hållbar utveckling ser ut i svenska skolor. Utbildningssystemet vänder sig till alla, oavsett kön, socioekonomi, funktionsnedsättning. Skolan har därmed unika möjligheter att verka kompensatoriskt utjämnande. Behovet av att stärka och jämna ut förutsättningarna i hela skolsystemet understryks i Skolkommissionens slutbetänkande från 2017.

Hjo

I Hjo har vi en utmaning att få fler att lyckas i grundskolan. Andelen elever som slutar årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram sjunker. Av de cirka 100 elever som slutade årskurs 9 våren 2019 är 83 % behöriga och vissa saknar helt betyg på grund av utebliven skolnärvaro. Det är relativt stor skillnad mellan flickor och pojkar, bland flickorna är 90% behöriga men bara 79 % av pojkarna är behöriga.

Andelen gymnasieelever som tar examen inom 4 år är drygt 73% och detta placerar Hjo kommun bland de 25% ”bästa” kommunerna I Sverige. Även här är det dock skillnad mellan flickor och pojkar, drygt 72% av pojkarna och 80% av flickorna tar examen inom 4 år.

Meritvärdena i årskurs 9 under åren 2016–2019 visar en sjunkande trend men egen statistik över meritvärden från vårterminen 2020 visar att det vänder uppåt.

Likvärdighet mellan skolor är en nationell utmaning. Detta gäller även i Hjo och vi ser relativt stora skillnader i resultat mellan våra grundskolor. En utredning om orsakerna har inletts.

Andelen ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning har ökat från 69% år 2016 till drygt 85% år 2018. Här ligger Hjo, vid utgången av 2018, bland de 25% "bästa" kommunerna.

Forskning kring barn och ungas skolresultat visar att de två faktorer som har starkast påverkan är föräldrarnas utbildningsbakgrund och lärarnas kompetens. I Hjo har vi en hög andel behöriga lärare. En tredjedel av invånarna i åldersgruppen 25–64 år har eftergymnasial utbildning, vilket placerar oss strax över mitten bland Sveriges kommuner. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är betydligt högre än andelen män, 42% respektive 25%.

Samband med andra mål

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn för individen och därmed också i förlängningen för samhället i stort. Främst utifrån att välbefinnande och hälsa (mål 3) påverkar förutsättningar för näringslivet och samhällsutvecklingen generellt (mål 9). En god utbildning skapar bra förutsättningar för att få ett arbete vilket i sin tur främjar ekonomisk tillväxt (mål 8) och ger minskad fattigdom (mål 1) samt bidrar till jämställdhet (mål 5).

Nästa mål: Jämställdhet