Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Telefon
0503-35000

Telefontider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

Besöksadress
Torggatan 2

Öppettider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

Hitta hit

Postadress
544 81 Hjo

Alla människor har rätt att leva i fred och säkerhet utan rädsla för våld och förtryck. Alla människor har rätt till delaktighet i samhället oberoende av etnicitet, kön, religion eller sexuell läggning. Fred och frihet från våld är både ett mål och en förutsättning för hållbar utveckling. Delmålen handlar om att minska olagliga flöden av vapen och pengar, att få bort människohandel samt att minska våldet, särskilt mot barn. Men även att skapa effektiva och rättssäkra myndigheter som det finns insyn i. Ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer ska säkerställas.

Riket

Trygghet och brottslighet

Sverige är ett fredligt land med stark tilltro till rättssystemet, låg korruption och väl fungerande samhällsinstitutioner. Ett tryggt samhälle är grunden för demokrati. Det dödliga våldet ökar i Sverige jämfört med för fem år sedan, men jämfört med 2002 är nivån relativt oförändrad. Jämfört med andra länder ligger det dödliga våldet i Sverige relativt lågt. Män är mer våldsutsatta än kvinnor, medan kvinnor i större utsträckning än män utsätts för sexualbrott och begränsas av oro över risken att bli överfallen eller hotad. Trots att Sverige var först i världen med att förbjuda barnaga så misshandlas tusentals barn i Sverige varje år. Antalet brott i Sverige har legat på ungefär samma nivå mellan 2005 och 2015 men den upplevda otryggheten har ökat något under samma intervall.

Sveriges omfattande vapenexport utgör en målkonflikt i den globala strävan efter fredliga samhällen.

Tillit och möjlighet att påverka

Mål 16 innefattar även att medborgare ska kunna påverka beslutsfattande och ha insyn i de offentliga institutionerna. Valdeltagandet i svenska riksdagsval ökar i varje val och senast röstade 87% vilket är en hög nivå ur ett internationellt perspektiv. Det skiljer dock 15–17 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda, mellan hög- och lågutbildade, och mellan hög- respektive låginkomsttagare. Forskning visar att Sverige generellt sett har en hög tillit mellan människor och att förtroendet för demokratin och till exempel den kommunala och regionala offentliga servicen är ganska stabilt. Men unga, lågutbildade, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer som identifierar sig som arbetare tillhör grupper vars tillit sviktar. När detta sker minskar tron på demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. I tider av tuffa ekonomiska prioriteringar blir detta ännu tydligare.

Hjo

Trygghet och brottslighet

Trygghet och möjlighet till delaktighet för alla är grundläggande i den lokala demokratin. Folkhälsomyndigheten följer upp hur många som avstår från att gå ut ensamma på grund av att man upplever otrygghet. I Hjo är det relativt få som svarar ja på denna fråga. Hjo hör också till de 25% kommuner med lägst antal anmälda våldsbrott i landet.

Ingen ska behöva uppleva förtryck, våld eller otrygghet på grund av etnicitet, kön, ålder, religion eller sexuell läggning. Alla människor har rätt att leva i fred och säkerhet utan rädsla. Även i Hjo förekommer till exempel vardagsrasism och våld mot kvinnor och barn. Att förebygga att detta sker och att hjälpa utsatta är ett arbete som aldrig blir inaktuellt.

Tillit och möjlighet att påverka

Kommunens roll för att främja tillit och delaktighet är att bygga upp en effektiv och rättssäker verksamhet som medborgarna har insyn i. Det i sin tur främjar medborgarnas vilja att engagera sig och bidra till en positiv utveckling. Hjo kommun har medvetet arbetat med tillsammans-begreppet och att skapa korta kontaktvägar mellan medborgare och kommunala företrädare.

Människors tillit till andra kan vara en indikator för hur jämlikt ett samhälle är. Vi ligger bland de 25% bästa kommunerna när våra medborgare mellan 16 och 84 år tillfrågas kring sin tillit till andra. Medborgarundersökningen har hittills också bekräftat att det finns en hög nivå av tillit i kommunen. Hjoborna tycker att de hålls informerade, att det är enkelt att få kontakt med de som bestämmer och att man litar på att de verkar för medborgarnas bästa. Ett högt valdeltagande är också ett kvitto på detta. Att fortsätta jobba med dessa frågor, genom att hålla samtalet igång med medborgarna, är grunden för ett demokratiskt samhälle med hög tillit.

God ekonomisk hushållning

Transparenta, rättssäkra och effektiva myndigheter förutsätter god ekonomisk hushållning på kort och lång sikt. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska resultatet vara så positivt att förmögenheten inte urholkas på sikt. I Agenda 2030 uppföljningen har SKR valt nyckeltalet Verksamhetens resultat som andel av skatter och bidrag som en indikator för ekonomisk hållbarhet.

Sveriges kommuner har av tradition ofta haft som mål att resultatet bör uppgå till 2% eller mer av skatter och statsbidrag. Hjos resultat låg 2019 på 1,7%. I nuläget är det en utmaning för majoriteten av Sveriges kommuner att nå detta mål. Att kostnaderna för välfärden ökar i snabbare takt än intäkterna är kända fakta. Antalet yngre och äldre blir allt fler samtidigt som personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt. Till dessa utmaningar ska också läggas effekterna av Covid 19-pandemin.

Hur påverkar detta de tre dimensionerna av hållbarhet? SKR skriver: ”Inte allt för ovanligt är att vid ekonomiska utmaningar vidta besparingsåtgärder i form av minskade ekonomiska ramar. Projekt skjuts på framtiden eller stryks helt enkelt. Effekterna av detta kan bli en ekonomi i balans för stunden men på längre sikt en försämring för ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle. Här krävs att den högsta ledningen vågar satsa på nya lösningar som på kort sikt kanske belastar ekonomin ytterligare, men som på längre sikt ger önskade effekter som minimerat resursslöseri, optimerad produktion, balans mellan kvalitet och kostnad, förändrade arbetssätt och metoder samt avveckling av funktioner som inte längre behövs.”

Samband med andra mål

Mål 16 är grunden i ett hållbart samhälle som bygger på allas lika rättigheter. Det skapar goda förutsättningar för handel och livsmedel för alla (mål 2), vilket ger bättre förutsättningar för en god hälsa för alla (mål 3), ger möjlighet för barn att få och tillgodogöra sig utbildning (mål 4) och bättre förutsättningar för jämställdhet (mål 5) och jämlikhet för alla i samhället (mål 10), vilket i sig kan ge möjlighet till innovationer (mål 9), en bättre arbetsmiljö och ekonomisk tillväxt (mål 8).

Nästa mål: Genomförande och globalt partnerskap