Naturen, känslor och barns delaktighet i fokus på Knäpplan

Telefon
0503-35000

Telefontider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

Besöksadress
Torggatan 2

Öppettider
Mån-Fre kl. 07.30-16.00

Hitta hit

Postadress
544 81 Hjo

Arbetet med ”Hjo have a dream” fortsätter runt om på kommunens skolor och förskolor. Tanken är att det ska mynna ut i en gemensam utställning under våren. På Knäpplans förskola har man valt att fokusera på naturen, känslor och barns delaktighet.

Arbetet grundar sig på utställningen We have a dream som visades i centrala Hjo under sommaren och tidig höst 2020. 

Barn kan göra skillnad

På avdelningen Tussilagon har man valt att utgå från Greta Thunberg. 

— Vi valde att rikta vårt projekt mot Greta för att hon både kämpar för en hållbar framtid och symboliserar hur även det lilla barnet kan göra sin röst hörd och bli lyssnad på av världens makthavare. Med detta projekt vill vi bidra till en hållbar framtid och stärka barnen och få dem att känna att deras tankar och drömmar är viktiga och värda att lyssnas på, samt ge dem en känsla av att de kan göra skillnad, berättar pedagogerna på Tussilagon.

Stärka självkänsla och identitet

Avdelningen Blåklinten har istället valt att fokusera på litteratur i sitt arbete. De böcker som har valts ut syftar till att stärka barnens självkänsla, identitet och tillit till sin egen förmåga. Tanken är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga barn som vågar se möjligheter och drömma om framtiden. Ett steg på vägen att göra sin röst hörd är att förstå vad man känner och varför. Därför pratar de mycket om känslor och tränar på att sätta ord på dem för att bli mer medvetna om sina egna och andras känslor.

— Vi läser böckerna i mindre grupper och pratar om dem efteråt. Ofta dramatiserar vi också böckerna för barnen med hjälp av figurer och dockor i olika miljöer, berättar pedagogerna på Blåklinten.

På avdelningen Mandelblomman står också känslorna i fokus. Där arbetar man dels utifrån litteratur, dels med ett material från Utbildningsradion, ”Djuren på Djuris”, som är framtaget för att hjälpa barn förstå sina egna och andras känslor. Under terminen har man bland annat arbetat med att, tillsammans med barnen, fotografera och reflektera över olika typer av känslor.

— Tanken är att det här arbetet ska mynna ut i ett gemensamt konstverk i form av en Mandelblomma i flera olika tekniker och material. Exakt hur det kommer se ut får barnens egen fantasi och skaparglädje avgöra. Vi funderar också på hur vi kan göra ett konstverk kring hållbar utveckling, berättar pedagogerna på Mandelblomman. 

Drömburken

Avdelningen Tussilagon deltar också i projektet Barnens drömburk. I avdelningens egen drömburk samlas barnens drömmar, förhoppningar om framtiden och önsketankar. Drömmarna ska sedan lämnas över digitalt till statsminister Stefan Löfvén. De blir då en offentlig handling som sparas för framtiden På så sätt vill projektet bidra till att de som bestämmer aldrig ska glömma bort barnens drömmar.

— Vi lär oss att uttala våra drömmar och genom att lägga dessa i drömburken så blir något abstrakt mer förståeligt - men också lite magiskt då burken lämnar lite glittrigt drömstoft på fingrarna. Många av barnens drömmar är starkt kopplade till fantasi. De har önskat dinosaurier, rosa delfiner och godis. Vi har försiktigt börjat leda barnen mot tanken att en önskning också kan vara kopplat till något som finns här och nu i deras vardag. Barnen funderar nu på vad Stefan Löfvén kan tänkas önska, berättar pedagogerna.

Kunskap om naturen

Avdelningen Tussilagon tillbringar just nu mycket tid i skogen för att ge barnen en positiv upplevelse och känsla av att vistas i naturen. Tanken är att det vi tycker om - det är vi rädda om! Genom att ofta besöka skogen och andra närområden vill man väcka lust, nyfikenhet och en vilja att värna om vår miljö. 

Även avdelningen Daggkåpan arbetar med naturen i fokus. Tanken är att barnen ska kunna lära sig om djur och växter i sin egen takt och utifrån sitt eget intresse. Successivt byggs ett djungelrum fram där barnen får vara med och skapa och leka fram hur det ska se ut och användas. 

Konstverk symboliserar helheten

På avdelningen Vallmon har man valt att utgå ifrån Malala Yousafzai och skapat ett konstverk som de kallar för ”Vallmokompisar”.

— Det representerar oss alla, att vi alla är helt unika precis som den Vallmokompis som var och en av oss har skapat och att vi tillsammans bildar en helhet. Var och en av oss finns representerad i konstverket för att visa på hur betydelsefulla var och en av oss är för gruppen. Vi är alla tillsammans en del av helheten och vi alla har precis samma rätt till delaktighet och inflytande, berättar pedagogerna på Vallmon.

Konstverket är skapat på ett stort papper med flera olika material och tekniker där varje barn själv har fått välja hur de vill skapa sin Vallmokompis. Barnen har bland annat arbetat med vattenfärg, flaskfärg, tapet, tyg, garn och pastellkritor. Under våren är tanken att arbeta vidare med konstverket och bygga ut det ytterligare utifrån barnens tankar och ideér. 

— Barnen föreslog att vi tillsammans kunde bygga ut vårt konstverk med ”snälla saker”. Det blir spännande att se vart projektet tar oss vidare under våren, säger pedagogerna på Vallmon.

Positiv påverkan i vardagen

Det gemensamma projektet på Vallmon har även en positiv påverkan på vardagen på avdelningen. Till exempel har pedagogerna sett att barnen blir allt mer lyhörda för varandra och att gruppkonstellationerna har förändrats sedan vårterminen. 

— Då var det väldigt grupperat medan barnen under den här terminen glatt väljer kompisar som finns i närheten där och då och bjuder in varandra till lek. Barnen har utvecklat fantastiska kunskaper vad det gäller konflikthantering och hur de själva kan lösa dem när de uppstår genom att kommunicera med och lyssna till varandra. Barnen hänvisar ofta till Knäpplans gemensamma kompisregler samt till den tanke som Vallmokompisarna representerar – att vi alla är precis lika välkomna och betydelsefulla. Det tror vi beror på att värdegrundsarbetet den här terminen har blivit en del av vardagen på ett mycket mer konsekvent sätt blivit tydligare för barnen, säger pedagogerna.